Referenser

Salnecke slott i Örsundsbro är byggt vid mitten av 1600-talet. Slottets stora sals väggar och tak restaurerades under hösten 2017 av Pictor målerikonservering. Tak och taklist hade en äldre dekormåleri som dolts av vit limfärg vilken då tvättades ned så att dekoren åter blev synlig. Väggarna har en marmorering som innan åtgärder var mycket smutsig och hade en del äldre sprickor, hål och missfärgade påmålningar. För att få ett enhetligare intryck rengjordes väggarna samt skador lagades och retuscherades.

I Sjöfarthuset på Skeppsbron finns delar kvar av den interiöra dekor som gjordes omkring år 1800 av Louis Masreliez.

I augusti 2017 restaurerade Pictor målerikonservering en dekormålad taklist på första våningen. Taklisten är dekorerad med målade blomster- och fruktgirlanger samt fågler målad med oljefärg i olika grå toner mot en ljusblå bakgrund. Taklisten är gjord av puts som hade en mängd sprickor som uppkommit p g a rörelser i huset. Under konserveringen lagades sprickorna med injektbruk och gips och retuscherades över. Färgen hade till stora delar spruckit upp och flagade från underlaget och det fanns en mängd lagningar från 1950-talet som var ojämna och mörkare än originalfärgen. De skadorna åtgärdades genom återfästning av flagande färg och retusch av färgbortfall samt korrigeringar av gmala missärgade retuscher. Slutresultatet blev en betydligt ljusare och enhetligare dekor med ett stabilt färgskikt.

Målningarna i en entréhall som vetter ut mot Kungsträdgården är gjorda vid 1800-talets slut.

Före konserveringen i oktober 2017 hade färgskiktet spruckit upp i en mängd små skålformade flagor och ytan var grå av smuts. Vid konserveringen limmades de lösa färgflagorna fast samtidigt som de planades ut så att ytan åter blev slät.

Entréhallen på Bragevägen 10 blev 1916 målad i nationalromantisk stil. Med tiden hade väggarnas klara färger grånat av smuts samt måleriet hade bitvis nötts, blivit repat och fläckvis flagat av. Det fanns även en del sprickor och mindre putsbortfall.

Under februari 2011 rengjordes väggarna och taket i entréhallen, lös puts och färg konsoliderades och lagades upp. Repor, bortfall och nya lagningar retuscherades för att smälta ihop med helheten.

På Spökslottet i Stockholm finns plafondmålningar från början av 1700-tal som troligen målats av David von Krafft och som omges av en praktfull stuckatur. Under december 2015 rengjordes plafondmålningarna från en grågul matt smutshinna samt sprickor och smärre spjälkningar i färgen konsoliderades.

Väggmålningarna av Einar Forseth från 1936 i Eastmaninstitutets stora väntrum åtgärdades genom rengöring, fästning av flagande färg och lagning och imålning av hål i efter gamla elinstallationer.

Målningen som föreställer ett norskt fjordlandskap var grå och fläckad av smuts och gamla mörknade retuscher. Vidare spjälkade färgen och hade fläckvis flagat av vilket lämnat den vita grunderingen synlig. Efter konservering var målningen betydligt ljusare och den lösa färgen var fixerad till underlaget.

T W Nocken alias M Dohmen har målat båtar i månljus på 1880-talet med oljefärg på duk.

Den mest synbara förändringen efter konservering är att vågorna i duken har slätats ut och att motivet blivit tydligare efter rengöring och applicering av ny fernissa. Även flagande färg limmades tillbaka och bortfall i färgen ersattes med retuscher.

Ett par stora porträtt, målade på 1800-talet, hade sedan länge legat på en vind. Där hade de blivit mycket smutsiga, färgen spjälkade och i dukarna fanns flera hål och revor. Under våren 2011 rengjordes porträtten, flagande färg återfästes, revor limmades ihop och där duk saknades gjordes dukintarsia samt målningarnas slitna kanter förstärktes med duk för att möjliggöra uppspänning på kilramar. Där färg saknades gjordes kittningar och retuscher och slutligen fernissades målningarna samt sattes in i sina praktfulla ramar.

Porträttet, en olja på duk, var målad av Sophie Adlersparre 1848. Fernissan som täcker ytan hade av blinderats, dvs i den hade det bildats mikrosprickor som gjorde att den blivit matt och lite ogenomskinlig. Orsaken var ålder och för ovarsam våtrengöring som gett fuktskador. Fernissan reducerads därför och en ny tunn fernissa applicerades. Resultatet blev ett tydligare och färgrikare porträtt.

I Lantmarskalksalen på Riddarhuset i Stockholm är väggarna täckta av fyrtio stycken porträtt föreställande Lantmarskalker. Porträtten är gjorda i oljefärg på duk och nästan alla är målade av Lorens Pasch dy mot slutet av 1700-talet.

De fyrtio porträtten åtgärdades under januari och februari 2017. Porträtten och dess ramar rengjordes från en grå matt smutshinna. Bulor och vågor i dukarna planades ut, flagande färg återfästes, repor och färgbortfall retuscherades över och målningarna ströks slutligen med en tunn fernissa.

Ett stort porträtt föreställande Gustav Horn till häst konserverades i november 2014. Tavlan är målad under 1600-talets andra hälft av D K Ehrenstrahls verkstad, troligen av Martin Hannibal. Den hänger i Salsta slotts riddarsal.

Tavlan är en oljemålning på duk. Färskiktet hade krackelerat över hela bildytan i skålformade resningar vilket lett till många men små färgbortfall. Vid konservering återfästes därför färgen med lim och resningarna lades ned med hjälp av värmespatel. På målningen fanns en hel del tidigare retuscher som mörknat och gav ett fläckat intryck. En del av de gamla mörkande retuscherna reducerades och andra korrigerades genom att de retuscherades över. Tavlan rengjordes även, vitaktiga fläckar i fernissan regenererades samt ytan försågs med ny fernissa.

En ny fana tillverkas som ersättning till en som skadats i en brand. På ett nytt sidentyg kopieras den gamla fanans mönster i färg och bokstäverna med bladguld. Handarbetes vänner i Stockholm kommer sedan att sy ihop fanan och sätta fransar längst kanterna.

Konstnären William Blair Bruce (1856-1906) var född i Canada. I Paris träffade han den svenska skulptören Carolina Benedicks-Bruce som kom att bli hans fru samt modell på många av hans tavlor. De skapade tillsammans ett hem, Brucebo på Gotland, där många av deras konstverk fortfarande finns kvar.

På uppdrag av Brucebostiftelsen konserverades fyra av William Blair Bruces tavlor inför ett utlån till en utställning på Hamilton Art Gallery i Ontario, Canada.

Den stora målningen som föreställer Carolina vid cavaletten var mycket sliten. Spjälkande färg återfästes och hål i duken lagades med dukintarsia samt den trasade kanten på två av målningens kanter förlängdes och förstärktes med remsor av linneduk som limmades fast. En gulbrun ojämn fernissa togs bort och ersattes av en ny klar fernissa. Skador i färgen och ojämnheter i duken som inte hotades att förvärras och vilka berättade om målningens historik lämnades utan åtgärder, t ex vikveck efter målningens färd från Rom där den målades och till Gotland.

Interiören i Bro kyrka åtgärdades genom rengöring och saneringi början av 2018 eftersom flera föremål och väggarna var mögelangripna. Möglet var av aspergillustyp vilket kan ge problem med luftvägarna hos många personer.

Altarskåpet hade mycket gråvita mögelprickar på främst bak- och undersidor. För att komma åt att sanera/ rengöra hela altarskåpet togs så många delar som möjligt loss och sattes sedan tillbaka igen. Flagande färg och förgyllning återfästes även. Konserveringen gav även en del information om tillverkningen av skåpet, vilket gjordes i Bryssel i början av 1500-talet. Det skildrar korsfästelsen och Jesu liv och lidande i många små snidade figurscener och har sex stycken flygeldörrar med måleri på båda sidorna. Altarskåpet är mycket välbevarat även om förgyllningen bättrats på vid 1900-talets början.

I Häverö kyrka finns ett magnifikt altarskåp som är tillverkat i Antwerpen i början av 1500-talet. Altarskåpet är rikt dekorerat med snidade figurscener samt pannåmålningar på flygelförrarna och predellan. Färgskikt och förgyllning är relativt välbevarade men slitna. Under november 2015 gjordes en mindre konservering där spjälkningar i ytskikten återfästes och där färg färg och förgyllning fallit bort tonades blottlagd vit grundering in samt alla ytor dammades av.

Rö kyrka i Rimbo pastorat är rikt dekorerad med medeltida muralmålningar och träskulpturer samt inredning och oljemålningar från senare århundranden. De hade mögelpåväxt vilket föranledde en konservering och mögelsanering under hösten 2015 samtidigt som kyrkans uppvärmningsrutiner och därmed klimat ändrades.

Inventarier samt väggar och valv i Kungsängens kyrka konserverades och mögelsanerardes under hösten 2016. Inför mögelsaneringen av kyrkorummet togs alla lösa inventarier ned, sanerades och konserverades samt packades in för transport till magasinering. Den fasta inredningen täcktes med specialväv så att de inte skulle smutsas och slitas i onödan under övriga renoveringsarbeten i kyrkan. Till konserverngsateljén togs tavlorna som krävde mer omfattande åtgärder med bland annat konsolidering av flagande färg och rengöring samt lösning av gammal kraftigt gulnad fernissa.

Altarskåpet i Singö kyrka är tillverkat i Lübeck på 1490-talet. De snidade figurerna och pannåmålningarna har ursprunglig färg och förgyllning som är relativt välbevarade.

Under november 2015 konserverades altarskåpet eftersom färg och förgyllning uppvisade en del blåsbildning och flagning. Vid konserveringen återfästes de lösa flagorna, blottlagd vit grundering retuscherades över, alla ytor dammades av och altarskåpets förankring till väggen bakom förbättrades.

Simtuna kyrka hade problem med mögel och under hösten 2010 genomfördes en renovering för att åtgärda kyrkans inneklimat och Pictor målerikonservering mögelsanerade, rengjorde och konserverade väggar, valvmålningar, inredning och inventarier.

Muralmålningarna från 1400-talets mitt och 1500-talets början var förutom angripna av mögel mycket smutsade. Muralmålningarna hade en del kraftiga sprickor och lös puts vilka åtgärdades genom konsolidering med injektbruk och lagningar med kalkbruk. Bitvis fanns även saltutfällningar i putsen och de områdena avsaltades. Kyrkans altaruppsats, altarring och predikstol rengjordes och mögelsanerades samt lös färg och förgyllning återfästes.

Inredningen i Salsta slottskapells kor stod klart 1711 och var tillverkad av skulptören Daniel Kortz efter ritningar av Tessin dy. Inredning i koret utgörs av predikstol, altaruppsats, altarring och orgelfasad vilka är relativt välbevarad och har förgyllningar och färg som är ursprungliga.

Korets inredning konserverades juni-oktober 2008 eftersom den hade omfattande skador med förgyllning, färgskikt och grunderingar som spjälkade från underlaget. Skadorna var klimatrelaterade. Fukt hade verkat spänningsbildande på främst de animaliska limämnen som finns i grunderingen vilket har gett upphov till sprickor och flagningar. Målsättningen med konserveringen var att bibehålla inredningens nuvarande karaktär genom att återfästa spjälkande ytskikt och grunderingar så att inte ytterligare material skulle flaga av. Inga restaureringsåtgärder, som t ex retuschering, utfördes.

I S:t Stefans kyrka, strax utanför Knivsta, rengörs väggar, flera begravningsvapen och ett epitafium från barock tid samt ett medeltida altarskåp från en mörkgrå smutshinna och damm. På inventarierna återfästs även spjälkande färg och förgyllning.